De flesta förknippar Champagne med de tre druvsorterna chardonnay, pinot noir och meunier. Och det är inte så konstigt; över 99% av den odlade arealen upptas av dessa druvor. Men visste du att det också är tillåtet att odla ytterligare fyra, gamla och ”bortglömda”, druvsorter? I det här avsnittet får du lära dig mer om de sju olika druvor som just nu får användas i Champagne. Vi tar också en tjuvtitt på de druvsorter som kommer att planteras i framtiden.
Champagnes druvor
Chardonnay
Den gröna druvan chardonnay (i Frankrike benämns den som vit) anses vara världens främsta vitvinsdruva. Den är relativt lätt att odla och är en druva man idag gör vin av över hela den vinproducerande världen. Druvans ursprung kan härledas till just Frankrike, närmare bestämt till Bourgogne. De uppskattade vita vinerna från Bourgogne har chardonnayn att tacka för sin fantastiska kvalitet. Och vindistriktet Bourgogne ligger endast femtio kilometer söder om Champagnes sydligaste gräns. I Champagne används en knapp tredjedel av den odlade arealen för chardonnay. Främst odlas druvan i det område som fått sitt namn efter druvfärgen – Côte des Blancs (vita platån). Côte des Blancs är också känt för sina champagner gjorda uteslutande på chardonnay.
Pinot noir
Den andra världskända druvan i distriktet är den mörka pinot noir (noir betyder svart). I motsats till chardonnay är den en trilsken liten sak som är betydligt svårare att hantera. Den är till råga på allt genetiskt labil, vilket yttrar sig i att den har väldigt lätt att mutera och bilda nya druvarter. Vissa studier menar att det kan finnas över tusen olika pinot noir-mutationer. Precis som chardonnay härstammar pinot noir från Bourgogne och druvan har troligen odlats i Frankrike sedan romartiden. Svårigheten med att odla pinot noir är bland annat att druvan kräver ett svalt klimat, vilken innebär en lång mognadsperiod. Den passar med andra ord perfekt för det nordliga Champagne. Rätt hanterad ger pinot noir fantastiskt smakrika och mustiga champagner. Nästan 40 procent av den odlade arealen i Champagne består av pinot noir. Det mest pinot noir-täta delområdet i distriktet är Montagne de Reims.
Meunier
Till skillnad från både chardonnay och pinot noir är den mörka meunier en druva som nästan uteslutande används och odlas i Champagne. Tidigare kallades druvan pinot meunier på grund av dess genetiska historik med pinot noir. På senare år har man kommit fram till att släktskapet nog inte är så starkt som man tidigare trott. Även om många fortfarande i dagligt tal refererar till pinot meunier är numera det officiella namnet kort och gott meunier. Meunier har länge ansetts vara inte lika ”fin” som som pinot noir och chardonnay. Trots detta är den mycket populär och upptar strax över 30 procent av arealen. Meunier är lätt att hantera rent odlingsmässigt och tillför mjukhet och fruktighet till champagnen. På senare år har meunier fått upprättelse och är idag något av en riktig trenddruva. Meunier betyder mjölnare på franska och det är lätt att skilja på meunier- och pinot noir-druvorna – bladen på den förra är täckta av en vit mjölliknande yta. Druvan har speciellt stor närvaro i delområdet Vallée de la Marne, av odlarna själva ofta refererat till som Côte des Noirs.
Pinot blanc, petit meslier, pinot gris och arbane
De fyra gamla och ”bortglömda” druvsorterna upptar tillsammans endast 0,3 procent av Champagnes odlade hektar. I början på 1900-talet infördes omfattande och strikta regleringar för distriktet. Som en del av dessa förbjöds nyplanteringar av annat än chardonnay, pinot noir och meunier. Övriga druvsorter som odlats fram till dess ansågs av olika skäl alltför svårhanterade, vilket i förlängningen negativt påverkade vinets kvalitet. Dock fick man behålla de odlingar som redan fanns på plats av pinot blanc (genetiskt ursprung från pinot noir), petit meslier (en korsning mellan gouais och savagnin), pinot gris (genetiskt ursprung från pinot noir) och arbane (härkomst fortfarande okänt). Och nästan hundra år senare, i början på 2000-talet, tillät man än en gång att plantera de gamla druvsorterna. Klimatförändringar och tekniskt kunnande hade förändrat förutsättningarna. Och tur är väl det; champagner gjorda på andra druvsorter än de ”tre stora” bidrar med ännu en spännande dimension till världens bästa bubblor. Idag finns det flera småodlare som nyplanterar mindre vingårdar med de gamla druvorna i syfte att skapa champagner med helt nya smakupplevelser.
Framtidens druvor
Klimatförändringarna håller på att ändra förutsättningarna för Champagne. Det varmare vädret påverkar inte bara hur man hanterar de befintliga druvsorterna; det ställer också frågan om hur framtidens druvor kommer att se ut på sin spets. Just nu pågår ett intressant projekt i distriktet som går ut på att ta fram nya druvsorter, specifika för Champagne, utifrån de befintliga druvorna. Målet är att ta fram 4-5 nya och för Champagne specifika druvsorter. Om projektet går som planerat kommer dessa nya druvor att bli godkända under 2030-talet.