Lite historia

Hur blev champagne världens mest mytomspunna vin? Här kan du läsa om Champagnes historia, med avstamp i berättelsen om världens mest kända vinpersonlighet.

Munken


Under 1600-talet började det eftertraktade stilla vinet från regionen att uppvisa defekter. Det hade börjat bubbla. Vinet från Champagne hamnade i skamvrån och man var tvungen att lösa problemet. Den som fick uppgiften var en ung vinintresserade munk.
Pierre Pérignon, som titulerades Dom, är vinvärldens mest kända person. Tyvärr är han hos de flesta känd för något han inte alls gjorde. Dom Pérignon uppfann nämligen inte champagne. Det bubblande vinet fanns redan när han anlände till klostret i Hautvillers, strax utanför Épernay, år 1668. Däremot var Dom Pérignons bidrag att utveckla det som kom att kallas för champagnemetoden, av enorm betydelse. Flera av Dom Pérignons nyskapande arbetssätt är än idag grundläggande för champagnetillverkningen. Bland annat började han använda flaskor tillverkade i tjockare glas, och på så sätt minskade de otaliga flaskexplosioner som hade blivit ett allvarligt arbetsmiljöproblem i champagneproducenternas vinkällare. Dom Pérignon introducerade även riktiga korkar istället för de trästickor som användes tidigare för att försluta flaskorna. Kanske det viktigaste ändå var att han kom på, att man med fördel kunde blanda viner från olika årgångar och byar med varandra, för att på så sätt höja kvaliteten.


Konungarnas vin – vinernas konung


Dom Pérignon dog 1715, samma år som Ludvig XIV. Vid den tiden hade champagne fått sitt genombrott och erkännande som ett vin av yppersta kvalitet. Noblessen och de kungliga hoven i Europa var trendsättarna och Ludvig XIV hade gjort champagne till sin favoritdryck. Att dricka champagne ansågs både lyxigt och helt moderiktigt. Champagneyran under 1700-talet lade grunden för några av de första champagnehusen. Flera av dem är välkända märken än idag. Champagne Ruinart, som grundades 1729, blev världens första registrerade champagnehus. Några år senare, 1743, grundade Claude Moët det hus som idag är världens största tillverkare av champagne, Moët & Chandon. Den imperietörstande kejsaren Napoleon bidrog också starkt till den internationella exponeringen av champagne i början av 1800-talet. Napoleon kom från en gammal vinmakarfamilj, var god vän med Claude Moëts sonson Jean-Rémy och älskade champagne. Med hjälp av både fälttåg och handel spred Napoleon champagnens internationella rykte som det ädlaste av viner.
År 1788, strax före den franska revolutionen, såldes det totalt en miljon flaskor champagne. Mot slutet av Napoleons tid vid makten hade försäljningen nästan tredubblats.


Champagne blir gott – på riktigt


Vetenskapliga framgångar under 1800-talets andra hälft bidrog till champagnekvalitetens snabba förbättring. Louis Pasteur kom på hur jäst fungerade, vilket ledde till att man äntligen kunde kontrollera den andra jäsningen i flaskan och därmed slippa de flesta explosionerna. Änkan Clicquot utvecklade tekniken – remuage – för att kunna avlägsna jästfällningen från flaskan. Fram till dess hade all champagne varit ganska grumlig och fylld med bottensatser. Under samma tid uppfann Adolph Jacquesson stålgrimman som såg till att hålla korken på plats. Som pricken över i hamnade drycken champagne i franska ordlistan. Beskrivningen löd: ”Ett vin skapat genom konsthantverk.”


Oh là là – la Belle Époque


Ett speciellt kapitel i champagnens historia är det glada Paris i slutet av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Perioden kom att kallas för La Belle Époque – ”den vackra eran”. Frankrike levde upp när de tuffa 1800-talskrigen var över. Det vackra livet blev inne med kabaréer, nöjesliv och floder av champagne. Nu tillät de franska myndigheterna för första gången champagnereklam. Amerika hade några år tidigare fått upp ögonen för den bubblande drycken sedan Charles Heidsieck, i Amerika kallad Champagne Charlie, varit först att åka över Atlanten för att introducera champagne. Efterfrågan på lyxbubblor hade aldrig varit så stor som under det sena 1800-talet. Då slog vinlusen till.


Vinpesten


Phylloxera vastatrix, som vinlusen heter på latin, kom till Sydfrankrike 1862. Länge trodde champagnebönderna att de skulle skonas eftersom Champagne låg så långt norrut. Men icke. Vinlusen lever på vinrankans rötter och sprider sig snabbt. Till slut drabbades hela Champagne av vinpesten. I början av 1900-talet blev man tvungen att dra upp alla plantor med rötterna och ersätta dem med ympade amerikanska vinstockar som var resistenta mot vinlusen. Ironiskt nog var det just amerikanska vinrankor som från början hade fört med sig vinlusen till Europa.


De stora krigen


Champagne härjades svårt under 1800-talskrigen, men inget gick att jämföra med första världskriget. Champagnes befolkning gömde sig i de milslånga källarvalven, crayères, som romarna byggt en gång i tiden och som nu användes för att lagra champagne. Trots detta dödades över hälften av Champagnes befolkning under perioden 1914–18. De flesta odlingar och byggnader förstördes. Under andra världskriget skonades odlingarna i stort, men tyskarna försåg sig med det de tyckte var viktigast – champagnen.


Världen dricker alltmer champagne


Efterfrågan på champagne har ökat konstant under hela 1900-talet. I modern tid har försäljningen varit explosionsartad; 1970 såldes 100 miljoner flaskor i världen – drygt tio år senare 200 miljoner. Inför millennieskiftet 1999 sprängdes 300-miljonersvallen. Och under 2000-talet har champagneintresset bara fortsatt att öka. Vilka spännande champagnetider vi har att se fram emot!